En lång resa - operation nr 1

Vill börja med att varna för äckliga detaljer. Alla inlägg som heter något med operation kommer innehålla äcklig information. 

Vet knappt var jag ska börja. Just nu sitter jag och äter sjukhusmat och tänker på vad som komma skall. Jag genomgick första operationen igår vilket slutade med sövning för ryggbedövningen inte tog som den skulle. Jag var/är livrädd för att sövas så det var väldigt kaosartat i mitt huvud och för personalen. Tycker synd om dem, ha en sån jobbig människa att handskas med.. Vilket jobb dessa människor gör, stor kram till alla er! 

När jag väl vaknade så hade smärtlindringen inte hunnit börja värka, jag började spy som ett svin och skrek för jag hade så jääävla ont och jag var yr pga narkosen. Så tiden efter operationen var inte speciellt rolig, men nu har jag pratat med läkarna och övrig personal så det känns ändå bättre. Just nu i alla fall inför operation nr 2 imorgon. 

Det de kunde se när de opererade mig var att det var ett 3-4 cm stort hål i muskel/bukväggen. (tänk er när ni ska skära bort hinnan från en köttbit, det är den hinnan det gått hål i). Därifrån har det läckt massa vätska och den vätskan har gjort så en del bukfett har dött inne i magen. Så de fick skära bort det döda fettet och sy ihop hålet. Sedan har man satt in som en skumgummigrej som ska suga upp all vätska och blod där inne för att det ska läka så snabbt och bra som möjligt. Min skada måste börja läka där inne sedan läka sig utåt. Sedan är ju magen (skinnet) öppet i magen så det är ju hål in till detta förbandet men det syns inget från utsidan och det sitter som ett svart förband över så det ser inte äckligt ut, utan är mer läskigt för ens mage är liksom öppen, örk! 

Läkaren berättade att jag ska behöva göra den här operationen två gånger i veckan. Det innebär att jag kommer vara här inne några veckor. Min dotter är hos sin farmor och farfar och min man har hand om lillebror. Dottern ska bara vara där tills imorgon då vi inte visste hur allt skulle gå så tog vi det säkra före det osäkra så hon får lite lugn och ro. Så hon ska hem imorgon och mysa med din pappa och lillebror. Amningen har jag fått avsluta för det funkar inte med mitt mående och jag vill inte riskera att få mjölkstockning och feber så ja, tyvärr får jag sluta med det. Känns tråkigt iom det gick så bra den här gången, men samtidigt ska det ju inte vara en stress i allt detta. Behöva pumpa när man ligger och mår dåligt pga narkosen etc. Huvudsaken är att han får mat och växer som han ska. Och påtal och växer.. Lillebror har gått upp 1,1 kilo på 2 veckor! Han väger 5290 gram och är 56,5 cm lång! Herregud, och det bevisar ju att han mår bra.

Då operationen har med min graviditet och göra så kommer jag skriva om det här. Det är en förlossningskomplikation som är ovanlig så jag tycker det kan vara värt att veta att det kan hända. Så jag kommer skriva om det här och sedan får vi se hur ofta beroende på mitt mående. 

Här nedan ser man min lilla väska med pumpen som suger ut vätskan från min mage. Nu ska jag äta klart, duscha och sedan komma på Sommar med Ernst! Imorgon väntas operation nr 2!



Uterus Bicornis - L | |
Upp